De som ägde hotellet som vi bodde på i Dalhem hade ju olika slags djur på sin gård, bland annat hästar. Hästar är näst efter katter mitt älsklingsdjur, fast hundar är ju också…. nej, det är svårt att gradera in dom.

Men i alla fall. Då vi hade checkat ut ifrån Hotell Dalhem fortsatte vi bilturen mot Romakloster via Hejde och Lojsta för att besöka Lojstaheds russpark och hoppas på att få se några av de viltlevande russen. Dessa vildhästar har där gått fria sedan urminnes tider. Vintertid utfodras hästarna med hö varannan dag. Flocken strövar på över ett 650 hektar stort område som är inhägnat, i tre hagar.

Tydligen kan man denna årstid få vara beredd på att ibland vandra länge för att få syn på dom, för hagarna är stora. Det finns inga garantier att få se några russ, har vi läst.

   

Men, vi hade tur. Här stod de och betade så fint.

   

Ett litet föl följde noga vad jag gjorde.

                    

Lite andra djur som vi såg, på Gotland. Förutom hundar och katter förstås. Gotlandsfår, Gotlandskaniner och biffdjur bland annat. Det går att förstora upp bilderna om ni vill.

   

Vi var till ännu en avrättningsplats, den tredje på vår resa, nämligen Stenkumla, där den sista offentliga avrättningen i Sverige skedde, år 1876, av rånmördaren Konrad Tector. Jag vet hela historien men ska bespara er den. 500 bönder var utkommenderade för att hålla ordning.

   

Efter det åkte vi via Klinte och Klintehamn till Gnisvärd fiskeläge och på vägen dit tittade vi på Gnisvärds skepppsättning.

         

Lite annat blandat och gott som vi såg.

   

Vi gjorde en avstickare mot Kneippbyn med Pippis hus och ett bilmuseum men de hade inte öppnat ännu för säsongen.

   

Till Visby, gick färden där vi också hade bokat hotell. Litet rum men rent och fint.

   

Liten och annorlunda var också frukostrummet. Kändes nästan som ute i det fria. Med bordet emot muren.

   

I Visby fick jag se mycket. Många murar. Här fiskarporten och kruttornet.

   

Mysingen var nog den förste talaren i Almedalen, i år.

   

Stora Torget har en staty av en katt som hette Knäcken, en mycket stor, rödvit hankatt som i över 10 år vad känd som ”kungen av Visby” höll ordning på Stortorget, vistades alltid där, hans revir liksom. Alla i staden kände till katten som gick ut och in på restauranger och krogar.

Katten avled 14 år gammal och statyn av honom är av brons, i naturlig storlek.

   

Något annat som både jag och mysingen tyckte var helt underbart var lugnet och stillheten i Botaniska Trädgården. Där fanns det mycket att se och njuta av, fast ännu så länge blommade det ju inte för fullt.

 

Lusthus.

 

Ser ni regnbågen?

 

S:t Olofs ruin, övertäckt av landskapsblomman murgröna.

 

 En till kyrkoruin, mitt i stan.

   

S:t Catarina vid stora torget, tror jag.

 

S:t Clemens kyrkoruin, inne, där det gick att fika.

   

Domkyrkan, den var vi också in i.

       

Östergarn                         Stenkumla                       Klinte                                Lojsta

Andra kyrkor som vi såg på vår resa. Hoppas att namnen är rätt.

Hoppas att ni mina bloggvänner mår bra.

På frågan "Hur står det till"?

kan man få det intelligenta svaret:
"Jotack, det knallar och går".

I så fall är det ytterst viktigt att det

knallar och går åt rätt håll.